Idag hände något alldeles extra i kontorslandskapet. En belgare dök upp från ingenstans. Han står stilla och bara stirrar, för att sedan närma sig försiktigt. Han har sett dom -smurfarna – och han jublar av glädje. Han frågar vems det är och jag ler lite generat. Sedan tar vi i hand och snackar smurf. Han frågar ifall jag känner till historien om alla 100 smurfarna. Det gör jag ju såklart, även fast Crustys kunskaper nu är något vassare.
Vilken fin och härlig blogg du har … !!!
Ah, en beundrare minsann! 🙂
vesna: tackar, det är jag & Japanna som bloggar om vår hobby och smurfsamlig.. 🙂