Kollegorna engagerar sig i mitt smurfsamlande. Ja, jag har ju smurfarna på jobbet — kanske därför. De kommer förbi, leker lite med dem, fotar dem och är allmänt nostalgiska. Nu har det t.o.m gått så långt att jag börjar få sms/mms.
Kollega:
Premiärsmurf. Har vi denna på kontoret?
Japanna:
Vad fin. Jag har inte den. Kanske Crusty. Är den till salu? hehe
Kollega:
Begär du att jag ska sälja mitt barns leksaker?! Calle fick den i ett reklamutskick. En idé för firman X kanske? De vill ju va lite coola å ungdomliga…
Japanna:
Tjitt, det står ’ reklam nejtack’ på min dörr. Tänk om jag gått miste om en smurf.
Kollega:
B2B, så du har nog inte missat nåt.
Ja Sterling har smurfat till grönare smurfar
He he…nej, det smurfbolaget kommer aldrig smurfa igen.. 🙂